Study title

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden, har SOM-institutet sedan 1986 genomfört Riks-SOM. Första mätningen skedde genom samverkan mellan ett par forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, men intresset för resultaten blev stort och SOM-institutet etablerades med ansvar att göra en ny undersökning varje höst. Den nationella SOM-undersökningen fokuserar på tre teman - samhälle, opinion och massmedier. Ett stort antal frågor om politik, samhälle och medier samt social bakgrund finns med i alla undersökningar, men frågeformulären har ibland något olika inriktningar. Undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner. I undersökningen deltar också externa parter, via särskilda forskningsprojekt. För 2023 gäller det exempelvis Kulturdepartementet, Statskontoret och Försäkringskassan. 2023 års undersökning utgjordes av sju parallella riksrepresentativa delundersökningar där datainsamlingen genomfördes parallellt enligt en gemensam fältplan. De sju formulären innehåller många gemensamma frågor, men undersökningen innehåller också ett stort antal frågor endast ställda i en eller två av de olika enkäterna. Datainsamlingen genomfördes parallellt och under identiska förhållanden. En mixed mode undersökningsdesign används, vilket innebär att flera datainsamlingsmetoder används i en och samma frågeundersökning. I SOM-undersökningen samlas data primärt in via postenkäter, men respondenten ges även möjlighet att fylla i en webbenkät. Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Datasetet har förändrats något i förhållande till kodboken, för att minska risken för bakvägsidentifiering. Följande förändringar har gjorts: Borttagna variabler: samprob_txt, vanster_txt, hoger_txt, andisk_txt, ansex_txt, mtidn1, mtidn2, anparti, anspraak_txt, angrupp, anutb, kommun, f181, f183, f184, ssyk,...