Study title

I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan. VALU 1994 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1991; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; hur man tänker rösta i folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange hur viktiga ett antal valfrågor varit för beslutet hur man skulle rösta. Avslutningsvis fick man ge ett sammanfattande betyg för de olika partiernas politik. I VALU 1994 delades Sverige (valkretsarna) upp i sex geografiska regioner grupperade kring större högskolestäder (Lund, Göteborg, Växjö, Stockholm, Sundsvall och Luleå). I var och en av regionerna engagerades en högskolelärare som regional undersökningsledare. Undersökningsledarna fungerade som arbetsledare för de fältombud som genomförde undersökningen i vallokalerna respektive de förtida röstningslokalerna. Samtliga undersökningsledare hade kunskaper i statistisk metodik. Syfte: Ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan.