Summary information

Study title

Masajernas hushålls och byars socioekonomiska status och beslut i Ngorongoro - undersökning av massajkvinnor och män och information på bynivå

Creator

Albers, Heidi J (School of Business, Economics department, University of Wyoming)

Study number / PID

2022-170-1-1 (SND)

MS-394 (gu.se)

https://doi.org/10.5878/1vww-vc77 (DOI)

Data access

Restricted

Series

Ej tillgängligt

Abstract

UNESCOs världsarvslista Ngorongoro Conservation Area (NCA) i Tanzania är ett välkänt exempel på utmaningarna med att förvalta ett naturskyddsområde för flera mål, inklusive att möta behoven hos invånare inom naturskyddsområdet. NCA strävar efter att uppnå flera mål, inklusive att skydda den biologiska mångfalden, tillhandahålla turismmöjligheter, förbättra bofasta massajers försörjning och bevara massajernas kultur. Inom och utanför NCA fokuserar de flesta analyser och projekt på massajmän, som är boskapsskötare och chefer för familjer med flera hushåll. Denna datauppsättning beskriver försörjning och välbefinnande, som påverkas av det skyddade området, från massajkvinnornas perspektiv. Med ett erkännande av att välbefinnande (och fattigdom) är flerdimensionellt, undersöker den ursprungliga studien hur olika faktorer korrelerar med självrapporterad livstillfredsställelse och vi tillämpar ramverket för FN:s hållbara utvecklingsmål (SDG). För vart och ett av SDGs rapporterade vi tillgängliga bevis från dokumentation och från undersökningar av byledare, kvinnliga hushållsöverhuvuden och ett litet kompletterande urval av manliga chefer för polygama familjer. Vi administrerade undersökningarna i alla 23 massajbyar i NCA. Undersökningsresultaten bekräftar att fattigdomen är utbredd, men med betydande variation i djupet av fattigdom och tillgång till väsentligheter inklusive vatten, mat och bränsle. Rapporterad tillfredsställelse med livet för massajkvinnor är korrelerad med livsmedelsförsörjning, klädkvalitet och tillgång till marknad och sociala tjänster, men inte med familjeägande av boskap, som är det mest använda måttet för massajernas rikedom. Våra resultat tyder på potentiella förbättringar i NCA-program och ger en baslinje för att analysera effekterna av sådana förändringar i dessa program, från massajkvinnors perspektiv. NCA_TZ_WomenVillage_Dataset: Innehåller data som samlats in genom undersökningen som tillämpas på kvinnor och även den information som...
Read more

Methodology

Data collection period

20/07/2018 - 28/07/2018

Country

Tanzania

Time dimension

Tvärsnitt

Analysis unit

Hushåll
Individ

Universe

Masai hushåll som bor i Ngorongoro Conservation Area

Sampling procedure

Bybedömning. En del av forskargruppen, "bybedömningsgruppen", genomförde semistrukturerade intervjuer och datainsamling i en specifik by på den första av en tvådagarsundersökning. Detta team träffade byns chef, medlemmar av byrådet som fanns tillgängligt, en kvinna, en massajungdom när den var tillgänglig och representanter från hälso- och skolinrättningarna för att få byspecifik information. I bybedömningen ingick att få fram listan över hushåll som är berättigade till subventionerad spannmål. Teamet använde sedan listan som en urvalsram för att generera ett systematiskt slumpmässigt urval stratifierat efter sub-by för att välja enkätsvarare. Med ett mål på 20 intervjuer per by bestämdes antalet undersökta hushåll per delby utifrån andelen byhushåll i varje delby utifrån antalet hushåll på spannmålsfördelningslistan. För att välja hushåll från spannmålslistan delade vi det totala antalet subbyhushåll med antalet hushåll som skulle undersökas och avrundade nedåt för att få ett nytt nummer, X. Varje byledare ombads välja ett slumpmässigt tal, Y, mellan 1 och X. Teamet valde sedan det Y:te hushållet som startpunkt på listan och provade vart X:e hushåll därifrån tills slutet av listan nåddes. I ovanstående fall ombads byns ledare att välja ett nummer mellan 1 och 43 för Sub-by A och mellan 1 och 45 för Sub-by B. Efter valet av hushåll rådfrågade vi byns ledare om varje kvinna på listan förväntades vara hemma följande dag. Om kvinnan var känd för att resa (t.ex. på en regional marknad) frågade vi sedan om ID-1 (ID-nummer minus 1) hushållet. Om den personen inte var hemma frågade vi sedan om ID+1-hushållet, sedan ID-2 och sedan ID+2-hushållet. Både ID-nummer och namn registrerades för varje person som skulle intervjuas. Dessutom valdes en delmängd av 3-4 män av dessa kvinnor ut av alla kvinnor som provades i en by för att svara på en mansundersökning. Syftet med mäns undersökning var att fungera som en jämförelse med kvinnors undersökning. Byabedömningsgruppen försåg uppräkningsgruppen med hushållen som skulle undersökas och den information som samlades in i bytaxeringen kvällen efter bedömningen och före undersökningsadministrationen. Enkätadministration. På den andra dagen av datainsamling i varje enskild by, delade uppräkningsteamet upp listan med respondenter i enkäten mellan uppräknare. I protokollet stod det att om räknaren kom fram till någons hus och inte hittade någon hemma så gick de till närmaste granne och intervjuade dem istället. Om denna person råkade vara en medfru till den ursprungliga personen som skulle intervjuas, registrerades den informationen i undersökningen.
Blandat sannolikhets- och icke-sannolikhetsurval

Kind of data

Ej tillgängligt

Data collection mode

The data were collected through ODK Collect on Samsung tablets. The data were downloaded from the server, de-identified as per our IRB approved protocol, and shared on a restricted-access Google Team Drive.
Personlig intervju

Funding information

Funder

Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete)

Grant number

MS-394

Access

Publisher

Svensk nationell datatjänst

Publication year

2023

Terms of data access

Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad.

Related publications

Ej tillgängligt