Study title

Projektet syftade till att undersöka hur dödsannonser utformas idag samt hur de förändrats över tid. Underlaget utgörs av drygt 13 000 dödsannonser från åren 1976 - 1995, varav 6699 annonser utgörs av ett urval från svenska dagstidningar och 5767 annonser utgörs av ett urval från storstadstidningar. Då detta material är bearbetat på samma sätt som gjorts i en tidigare undersökning av Per Block (Lunds universitet) kan förändringarna i dödsannonsernas texter studeras från och med 1945. Fram till slutet av 1970-talet var korset den näst intill allenarådande symbolen för döden. Studien visar att de efterlevande under 1990-talet istället hade en önskan om att både dödsannonsens symbol och text ska förmedla något om den avlidnas personlighet. Mellan 1976 och 1995 minskade därför förekomsten av kors som symbol i dödsannonser från nära 100 % under 1976 till 39 % i det allmänna urvalet 1995 och 32 % i storstadsurvalet, medan andra symboler ökade i antal. Detta kan tyda på en ökad individualisering och en reaktion mot den anonymitet som man upplevt att korset förmedlat, genom att endast vara en symbol för att någon har avlidit. Dödsannonsernas texter har förändrats genom att annonser innehållande text med ett kristet språkbruk minskat i antal mellan 1945 och 1995. Ett försök gjordes att relatera detta till förändringar i den kyrkliga religiositeten i samhället, men ingen tydlig koppling hittades. Detta projekt utgjorde ett delprojekt i ett annat HSFR-projekt, "Kulturindikatorer: svensk symbolmiljö 1945-1975-1995 (KUSS II)". Syfte: Projektet syftade till att undersöka hur dödsannonser utformats under 1990-talet samt hur de förändrats över tid, i relation till samhällets sekularisering och individualisering. Datasetet utgör ett urval av 6699 dödsannonser publicerade under åren 1976-1995 i svenska dagstidningar. All text i dödsannonserna är utskriven i klartext medan använda symboler, bedömning av dödsannonsernas religiösa innehåll, uppgift om sörjande samt om...