Study title

År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen (LNU), en undersökning som blivit stilbildande. Såväl i den löpande svenska statistikproduktionen genom SCB:s ULF-undersökningar som i andra länder har undersökningar etablerats som bygger på LNU:s koncept. Grunden är att ett riksrepresentativt urval av den vuxna svenska befolkningen intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för människors liv, t.ex. hälsa, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. År 1974 och 1981 ställde Riksdagen medel till förfogande för ytterligare två levnadsnivåundersökningar. År 1991 genomfördes återigen en replikation, då finansierad av åtta olika forskningsråd. Vid alla dessa tidpunkter har i huvudsak samma frågor om levnadsvillkor ställts, men i LNU91 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler frågor av retrospektiv natur (fr a om intervjupersonernas sysselsättningar genom åren).Dessutom utfördes 1991 en intervjuundersökning med de högsta cheferna på de arbetsplatser där intervjupersonerna i LNU 91 var anställda (se Arbetsplatsundersökningen 1991). År 2000 genomfördes en ny levnadsnivåundersökning (LNU2000), för femte decenniet i rad. Den finansieras av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Kopplat till denna nya LNU gjordes också en separat studie av barn och ungdomar (10-18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (Barn-LNU). Även denna gång adderades en Arbetsplatsundersökning (APU 2000). I de tidigare undersökningarna har frågorna till stor del ställts till samma personer, vilket innebär att en betydande "panel" - nästan 3.000 individer - har intervjuats vid samtliga fyra tillfällen. Även år 2000 återkom man i stor utsträckning till dessa tidigare intervjuade individer. Panelansatsen gör att man får större möjligheter att svara på...