2026-07-22T17:02:32Z https://datacatalogue.cessda.eu/oai-pmh/v0/oai

c4d0cbeed7f67fec31fd18c65415b19b72c213250d3524feefff435591abd639 2026-06-02T14:15:20Z language:svopenaire_data

Exotiska vokaler i svenska - en artikulografisk studie av palatala vokaler - Öst Swedish National Data ServiceSvensk nationell datatjänst Landing page Exotiska vokaler i svenska - en artikulografisk studie av palatala vokaler - Öst Exotic vowels in Swedish - an articulographic study of palatal vowels - East snd1038-1-1.0https://doi.org/10.5878/002931 Schötz, Susanne Schötz, Susanne Swedish National Data ServiceSvensk nationell datatjänst 2017-11-20 Landing page Specific LanguagesStudier av enskilda språkLanguage and linguisticsSpråk och lingvistikLanguages and LiteratureSpråk och litteraturMEDIA, COMMUNICATION AND LANGUAGEMEDIA, KOMMUNIKATION OCH SPRÅKHumanities and the ArtsHumaniora och konst The general object of this study is vowel production, specifically long palatal vowels in Swedish. In a cross-language comparison, Swedish has a fairly rich vowel system, and Swedish vowels have some particularly exotic and distinctive features. We focus on three specific issues: the crowding of vowels among the front, close vowels, particularly y and u, the diphthongisation of long vowels, and the special "damped" colour of i and y vowels. The main purpose is to analyse and understand the articulation of these vowels and their dynamics. We will use articulography which provides a three dimensional picture of tongue, lip and jaw movements. Phonetic studies of vowels have been mainly acoustic. Although there are a number of such studies of Swedish vowels, it is not possible to uniquely predict the articulation of a vowel from its acoustic properties. It is thus important and necessary to study the articulation of vowels more directly to get a more complete phonetic description of them. The current project primarily concerns basic research. By using articulography, we will increase the empirical knowledge of vowel production in general, and extend our knowledge of the articulatory dynamics of palatal vowels in Swedish in particular. Potential applications of our study are in logopedics and language teaching. Data has been collected from the Stockholm area.Det allmänna studieobjektet för det sökta projektet är vokaler och deras artikulation. Mera specifikt kommer studiet att gälla palatala vokaler i svenska, dvs. långa i-, y-, u-, e- & ö-ljud. I en tvärspråklig jämförelse har svenskan ett ganska rikt vokalsystem. Det som särskilt utmärker svenskans vokaler är några påtagligt ovanliga särdrag. Ett sådant exotiskt drag är att det bland palatala vokaler finns tre kontrasterande långa med liknande tungartikulation, nämligen i-, y- & u-ljud som i ni, ny, nu. Särskilt distinktionen mellan långt y- och u-ljud, två snarlika men ändå distinkta vokaler med olika läppartikulation är exotisk och mycket ovanlig bland världens språk. Dessa vokaler har i central standardsvenska typiskt också en lätt diftongering på slutet, som en konsonantisk slutfas med hjälp av tungan vid långt i och y och med läpparna vid långt u. Detta bidrar till att säkra distinktionen dem emellan men också gentemot andra främre vokaler - närliggande långa e- och ö-ljud - som också diftongeras på slutet men istället på annat sätt. Dessa dynamiska förlopp hos de främre vokalerna (olika sorts diftongering) har inte varit föremål för systematiskt artikulatoriskt studium. Ytterligare exotisk är förekomsten av i- & y-ljud med "dämpad" eller "surrande" kvalitet, dvs. s.k. viby-färgning, ursprungligen uppkallad efter orten Viby i Närke, bekant för denna speciella vokalklang. Denna sägs också vara mycket sällsynt bland världens språk. Viby-färgat uttal av i- & y-vokaler förekommer både bland lantliga dialekter och i storstadsmål. Fonetiska undersökningar av vokaler i olika språk har varit framför allt akustiska. Men det är inte möjligt att från kunskap om en vokals akustiska egenskaper entydigt bestämma vilken vokalens bakomliggande artikulation är. Det är därför viktigt och nödvändigt att direkt studera artikulationen av vokaler för att kunna göra en mera komplett fonetisk beskrivning av dem. Det övergripande syftet är att kartlägga och förstå artikulationen av de palatala vokalerna i svenska, inklusive deras dynamiska förlopp (diftongering). Även om fokus ligger på vokalernas produktion, kommer också relationen till deras akustiska struktur att beaktas. Projektet använder som huvudmetod artikulografi, något som ger oss en detaljerad tredimensionell bild av tungans, läpparnas och käkens rörelser, samt förhållandet mellan tungan och hårda gommen. Vokaler från minst 15 forskningspersoner vardera från de tre dialektområdena Stockholm, Göteborg och Malmö spelas in. Det sökta projektet är i första hand inriktat på grundforskning. Genom att använda artikulografi som metod ser vi en unik chans att öka den empiriska kunskapen om vokalproduktion i allmänhet och att få fördjupad kunskap om palatala vokalers artikulation och dynamik i svenska. Dessa nyvunna kunskaper om vokalers artikulation i normalt tal är också relevanta referensdata i kliniska sammanhang och har möjlig tillämpning även inom uttalspedagogik. Vi vill också i någon mån bidra till att belysa dialektal variation bland svenska vokaler. Data har inhämtats från Stockholm med omnejd. 2011-01-012013-12-31 SwedenSverige The programs cs5recorder, cs5view, CalcPos and NormPos were used in the study and belong to the equipment Carstens Articulograph AG500. The POS files (files with the .pos extension) can be read into the VisArtico program (http://visartico.loria.fr) which is a visualization tool for articulographic data.Programmen cs5recorder, cs5view, CalcPos och NormPos användes i studien och hör till utrustningen Carstens Articulograf AG500. Pos-filerna (filerna som har extensionen .pos) går bl.a. att läsa in i programmet VisArtico (http://visartico.loria.fr) som är ett visualiseringsverktyg för artikulografisk data.RecordingInspelning Access to data through SND. Access to data is restricted.Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. https://snd.gu.se snd1038-1 2020-01-17T14:38:50Z ddi:codebook:2_5